Vi arbetar med informationsspridning kring ämnen som rör framtida stadsplanering, hållbarhet och utveckling. Fokus ligger på frågor rörande hur städer ska kunna hantera utmaningar kopplade direkt till ökad befolkning, krympande ytor, hårdare belastning på offentlig sektor och ökade krav på effektivitet, miljöhänsyn och marknadsanpassning. Framtida företag kommer operera i allt högre grad på en global, rörlig och fri marknad. Detta ställer delvis annorlunda krav på städer för att kunna locka dem till sig.

Ett företag som opererar på en fri och global marknad har inga särskilda skäl att befinna sig fysiskt på den ena eller andra platsen eller staden. Istället måste städer ge så bra förutsättningar som möjligt för att möta företagens behov. Företagande, näringsliv och entreprenörskap måste hamna i fokus för att städer och samhällen ska kunna utvecklas. Hållbarhet måste därför kopplas till dessa begrepp för att inte hamna långt bak på dagordningen. Miljöhänsyn och miljötänk måste visa konkurrensfördelar och ett mervärde som går långt utöver dagens politiska modeord. Hållbarhet och utveckling får inte bli varandras motsatser. Stat, landsting och kommun måste också tänka omkring den politiska styrningen av framtidens städer och låta fria marknadskrafter styra på ett helt annat sätt än idag.

Om privat ägande uppvärderas kommer starka intressen verka för att både bevara och utveckla framtidens städer. En stad som består av byggnader där ingen bor och en abstrakt offentlighet står för ägandet blir sårbar. Om befolkningen inte känner samhörighet med staden genom ägande blir sammanhållningen lidande. I framtiden måste städerna adressera alla dessa frågor för att överleva. Överlevnad handlar också om att kunna visa konkurrensfördelar inom mjuka värden som vård, omsorg och skola. Det vill säga sektorer som traditionellt inte genererar några intäkter. Finansieringen av dessa funktioner måste på ett tydligare sätt kunna visa effekter för stadens utveckling och välstånd. Dessa utmaningar blir avgörande för våra framtida städer.

Stadsplanering och kasinobussar – behövs de?

Det finns ett antal frågor som omger stadsplaneringen och kasinoprojektet. En sådan fråga handlar om kasinotrafiken. Genom åren har casinoägare alltid planerat för ökad trafik till sina bästacasino, vilket ibland innebär större parkeringsplatser. Dessa parkeringsplatser är utformade för att möta behoven hos kasinotrafiken snarare än behoven hos invånarna i de omgivande samhällena.

I ett fall i Las Vegas har stadsplaneringen och stadsförnyelsen avvägt en ändring från stadsfullmäktige där de hade röstat för att tillåta stora kasinon utanför stadsgränserna. Ändringen upphävdes senare av statens högsta domstol. Det bestämdes att eftersom staden planerade att använda kasinon för rekreationsändamål, skulle lagen om konstitutionen och stadstadtaren avstås. Domstolen fattade detta beslut i ett försök att skydda invånarna i de omgivande stadsdelarna som inte ville ha ökad stadstrafik på deras mark.

Tyvärr har omvändningen av stadsplaneringen och kasinoplan redan börjat i vissa delar av Las Vegas. Till exempel testar stadsplanerings- och kasinodirektören nu casinobussar i Las Vegas Strip. Testet är en del av ett pågående arbete med att skapa kasinoföretag som är bra för stadens budget samtidigt som de tillgodoser behoven hos invånarna i området. Även om just denna aspekt av stadsplanering kan ses som onödig av vissa, ser andra det som ett försök från stadsplaneringsavdelningen att öka stadstrafiken genom att dra in människor i området.